Beauharnais betraktelser

Min bilder
Namn:
Plats: Uppsala / Falun, Uppland / Dalarna, Sweden

"Det var inte bättre förr, men det är sämre nu" Lojal tjänsteman i H M tjänst vilken pläga klaga å förfallet i Konungariket Sverige, och således leda motståndet mot den urbana slentrianvänstern och dess handgångna män! För god smak mot drängkultur och struntläsning!

tisdag, november 28, 2006

Tisdag (om eftermiddagen)

Tunga skyar över Residensstaden i Dalarne.

Man upphör aldrig att förvånas över den mängd arbetet man förväntas utföra här å Ämbetsverket. Yttermera visso kan man konstatera att man antagligen är överkänslig mot päron. Efter att glad i hågen ha konsumerat ett exemplar av denna ädla frukt funno man till sin stora förtret att man nu lida elak klåda i munnen. Man kan således sluta sig till att man aldrig må vara riktigt glad.

Om eftermiddagen väntar en rad möten. Man misstänker att det är slöseri medelst min tid tillika allmogens skattemedel men å andra sidan kan det till äventyrs hända att man månde prestera någon form av konstruktivt resultat. Detta återstår att se. Om morgonen skall man begiva sig till Kgl Hufvudstaden för att därstädes leda ett seminarium. Detta torde vara positivt, ty det möjliggöra att man må spendera åtminstone del av kvällen i Lärdomsstaden vid Fyris innan man ånyo måst bege sig tillbaka till Hans Majestät Konungens Illojala Provins Dalarne.

Under dagen har man, förutom de för arbetsuppgifter vilka åligger en lojal tillika redlig ämbetsman i Hans Majestät Konungens Tjänst, även hunnit med att studera alster från den så kallade bloggosfären. Den redlige Hr Doktor Erik ondgör sig å sin så kallade blogg över det faktum att en mängd personer i Konungariket allt för lättvindligt stryker å foten då det gäller Storsvenska tillika kristeliga traditioner. Om detta har man endast en sak att anföra och det är ynkeligt!

Konungariket Sveriges kultur och traditioner bör icke lättvindligt kastas ut från det offentliga rummet. Såsom vän av ordning känna till kan man icke avskaffa en tradition utan endast göra tillägg till densamma. Tyvärr har mångårigt vanstyre tillika förtryck av den obehagliga röda rörelsen med alla dess kreatur föranlett en situation då den svenske undersåten känna obehag inför sitt eget kulturella arv, vilket undertecknad finna märkligt. Men man antar att den röda rörelsen liksom den förutvarande Kejsaren av Kina önskar frambringa en situation där historien kan sägas börja med dem själva. Detta är högst beklagligt och, som Hr Doktor Erik påpekar, tjänar endast till att bereda vägen för de klent begåvade tillika obehagliga elementen från den mörkbruna politiska högerkanten. Underteckand är fast i sin övertygelse att en person vilken har en fast tillika sund förankring i sin egen tradition och kultur är mer benägen att acceptera andras dito. Genom fördjupade kunskaper hos både hög och låg torde intresse kunna väckas även för andras, ty intresset förenar. Dock synes det undertecknad att kretinerna tillika de politiska kommissarierna vilka samtliga kan beskrivas som varandes i besittning av låga pannor, slöa blickar, hasande gång samt pendlande armar önskar icke se en sådan situation.

Det om detta - undertecknad måst återgå till sitt arbete men önskar för sakens skull bifoga en strof av den gode tillika redlige finlandssvenske skalden Hr Topelius som avslutning

"Finska Rytteriets Marsch i Trettioåriga Kriget" (II avdelningen)


Vår tröst, du som suckar i mörker och band,
Vi komma, vi komma, vi lösa din hand.
Där pustar ej träl i vår frostiga nord ;
friborne vi rida i fält för Guds ord.

Vid Breitenfeld vi togo Pappenheim i vår famn;
vi skrefvo på Kronenbergs brynja vårt namn;
vi svedde grått skägg för Tilly vid Lech;
vi blödde med kungsblod vid Lützens häck.

Och rida vi långt från vårt nordliga spår
till glödande drufvor och blödande sår,
så smattra trumpeterna segerbud.
Hugg in, tappra led! Fram! Med oss är Gud.
(Marschen är Regementsmarsch för Kgl.Norrbottens Regemente samt Tavastehus Regemente. Yttermera visso finnes den med i HBF Birkarlarnas sångbok med något annorlunda text)

måndag, november 27, 2006

Måndag (om eftermiddagen)

Växlande molnighet över Hans Majestät Konungens illojala Provins Dalarne.

Åter å Ämbetsverket efter en helg i civilisationen i Lärdomsstaden vid Fyris. Dock var det medelst nöd tillika näppe att man överhuvudtaget lyckades nästla sig bort från denna Gudsförgätna trakt. Tillåt undertecknad att redogöra tillika utgjuta sin rättmätiga vrede över skälmarne å Statens Jernvägar.

Om fredagens eftermiddag begav man sig till jernvegsstationen i Residensstaden i Dalarne för att därstädes borda ett tåg medelst destination Lärdommstaden. Man hade brukat det så kallade internätet för att reservera samt betala sin platsbiljett, dock behagade den så kallade automaten att trilskas och man erhöll endast en obokad biljett. Detta hade inneburit att undertecknad måst tillbringa tågresan stående. Man kan även anföra att man hade erhållit en så kallad bekräftelse å sin elektroniska post att man de facto reserverat en sittplats, men detta hjälpte icke ett vitten. Således var man tvungen att snällt hosta upp ytterligare 200 Riksdaler för att boka sig en plats. Undertecknad höll dock att gå upp i limningen då det visade sig att tåget icke skulle avgå från Residensstaden, utan hugande resenärer voro tvungen att medelst automobuss begiva sig till Bruksorten söder därom. I sedvanlig inkompetens lyckades SJ med konststycket att beställa en buss trots att närmare ett hundratal resenärer voro i behov att transport. Efter mycket om och men stod det klart att man icke skulle hinna med sitt tåg och fick nöja sig att likt en simpel daglönare färdas med buss till Lärdomsstaden. Dock skall tilläggas att man tvungo den snutiga tillika beskäftiga fröken i biljettluckan att göra ett så kallat återköp av undertecknads biljett.

Man undrar dock hur länge Statens Jernvägar ämnar fortsätta med sina lymmelfasoner, vilka fresta å undersåtarnes humör. Man emotser att en utrensning inom sagda så kallade bolag är å sin plats och att de ansvarige skälmarne erhåller sitt rättmätiga straff. Undertecknad kan tänka sig att taga skamstocken till heders ånyo för dessa lågpannade tillika uppenbart klent begåvade kretiner.

Det om detta. Om fredagens sena afton anlände Fru Mor, dock hunno undertecknad med att spendera något litet kvalitetstid innan man voro nödd och tvungen att föra sig såsom ens Fru Mor förväntar sig. Om lördagen begav man sig i sällskap medelst Fru Mor till en av de så kallade cinematograferna, där man beskådade en uppbyggelig så kallad film om en redlig brittisk underrättelsetjänsteman. Hr Bond synes undertecknad vara en gentleman och torde lända heder åt Hennes Majestät Drottning Elizabeth II Dei Gratia. Dock måst man sekondera Hr Doktor Erik vilken ställde sig frågan hur sagde Hr Bond kunna vara under så kallat 'cover' då han envisas med att visa opp sig å film? Dock en uppbyggelig film vilken även föll Fru Mor i smaken. Undertecknad skall även tillägga att Fröken Green vilken innehade den kvinnliga så kallade huvudrollen synes undertecknad vara en charmerande ung Fröken vilken man icke skulle ha något emot att kurtisera.

Om söndagen tillsåg man att Fru Mor kommo med rätt tåg och fingo en säker hemresa. Om eftermiddagen hade man nöjet att intaga kaffe med Fröken FörstRen innan man deltogo å ett styrelsemöte med HBF Birkarlarna.

Dagen har ägnats åt arbete, ånyo synes det undertecknad att man nått en så kallad arbetsintensiv period å Ämbetsverket. Detta båda icke gott för undertecknads hälsa men såsom varandes en lojal tjänsteman sätta man plikten i första rummet.

Gud Bevare Konungen

fredag, november 24, 2006

Fredag (om förmiddagen)

Växlande molnighet över Residensstaden i Hans Majestät Konungens Provins Dalarne.

Man misstänker en konspiration, ty då undertecknad plägade att 'logga in' å Blogger fann man att skälmarne vilka förestår denna så kallade tjänst önskar att man genomför en så kallad uppdatering till den ökända betaversionen. Om detta kan undertecknad endast säga:

Förändring = Förnedring!

Sista arbetsdagen för veckan. Om ett par timmar begiver man sig ånyo österut till civilisationen i Lärdomsstaden vid Fyris. Dock blir det måhända icke så mycket gamman som man måhända önskar då ens Fru Mor Joséphine de Beauharnis har anmält att hon ämnar avlägga visit. Huruvida detta är bra eller dåligt återstår att se.

I övrigt finner man att infrastrukturen i Konungariket Sverige i vanlig ordning fortsätter att befinna sig i uruselt skick. Man har fått kännedom att all tågtrafik från Lärdomsstaden stått stilla under morgonen på grund av ett så kallat elfel. Skall det gå till så här i en civiliserad nation? Nej det skall det icke! Det enda man kan anföra är att dessa lågpannade kretiner vilka lyfta lön från Hans Majestät Konungen torde tagas i upptuktelse så att man i fortsättningen kunna sätta någon liten tillit till jernvägskommunikationerna i Konungariket Sverige.

Yttermera visso finner man att den obehagliga röda rörelsen och dessas likaledes obehagliga hantlangare i den gröna och den något rödare rörelsen ökar i förtroende hos den så kallade allmogen. Om detta kan undertecknad endast anföra att allmogen härvidlag visar å sin egen okunskap tillika sin inneboende önskan att leva under förtryck. Den röda rörelsen torde för länge sedan ha placerat i historiens fatabur tillsammans med andra evolutionära återvändsgränder såsom den ullhåriga noshörningen och den iriska jättehjorten. Ånyo måst hemställas att 1809 års Regeringsform göres till gällande grundlag och att man härvidlag slippa dessa klent begåvade tillika lågpannade tillika dåligt klädda tillika obehagliga så kallade politiker allt framgent!

Gud Bevare Konungen!

(Vidare ställer man sig frågan huruvida man skall attrahera de värderade läsarnes så kallade kommentarer. Det synes undertecknad att endast och enkom då man är under Bacchi inflytande rendera man någon form av intresse för sina tankegångar)

onsdag, november 22, 2006

Onsdag (om eftermiddagen)

Strålande solsken över Residensstaden i Hans Majestät Konungens Provins Dalarne

Man å det första be om tillgift för det att man icke uppdaterat sin så kallade blogg. En mängd aktiviteter har tagit precendens över detta vilket nu medför att undertecknad har en lång så kallad post att delge de högt värderade läsarna.

Efter lördagsnattens attack av berusning tillika bitterhet togo det enda fram till eftermiddagen att återhämta sig. Dock gjorde man detta medelst bravur ty man voro som bekant inviterad att bevista Höstfesten å den Norrländska Nationen i sällskap med den charmerande tillika präktiga Fröken FörsRen L. Inom en halv timme från ens uppstigande från sängen å undertecknads residens i Katedralens skugga befunno man sig således iklädd frack medelst tillhörande civila medaljer samt insignier å Orvars Krog för en så kallad för-för drink. Glädjande nog stötta man därstädes på den synnerligen välrennomerade manskören CV och Bröderna A. L samt Br.Br F. Detta genererade glatt samkväm tills dess Fröken FörstRen L plägade göra entré. I sällkap med Br. S samt Fröken O tillbringade man således tiden fram tills dess att Nationens portar slogos upp och man fingo sitta ned å Höstfesten. Tilläggas bör att CV å ett rekorderligt sätt underhöll under det att man intog den officiella fördrinken samt ägnade sig åt så kallat mingel med övriga gäster. Spisningen under sittningen, vilken förövrigt tillagats av den redlige Br.Br O visade sig vara precis så väl tillredd som en kavaljer efterfrågar. Helhetsintrycket voro övervägande positivt. Sällskapet vid bordet var även det av yppersta klass med möjligt undantag av Br.Br N vilken i ungdomligt oförstånd får man hoppas passade på att äta av bordsdekorationerna! Nåväl även detta visade sig vara en amusant detalj.

Kaffeunderhållningen höll god klass och den efterföljande dansen likaså. Det goda humöret höllo i sig fram tills dess att den så kallade sittande sexan öppnades. Härvidlag beslutade man i samråd med Br. N att hellre än utstå dumheter, begiva sig till Kammaren för att därstädes spendera resterande kväll. Då man ovänligt blevo utkörd beslutades i samråd med Br N samt Br. Br N och Br. Br W tillika Mg att begiva sig till undertecknads residens i Katedralens skugga för en så kallad eftersläckare. Icke förrän klockan å katedralen passerat halv sju om morgonen förste man gästerna å porten.

Söndagen ägnades åt Sällskapet genom det att man sammankallade ett styrelsemöte. Detta voro intressant och genererade mången god idé. Framtiden ser ljus ut. Om måndagen begav man sig till den sörmländska hamnstaden Södertälje för att därstädes hålla i en så kallad utbildning. Tisdagen förde en tillbaka till Residensstaden i Dalarne, vilket måhända icke är den sortens avslutning å en lyckad och väl spenderad helg man önskar men man måst liksom alltid låta plikten gå före allt.

Till helgen kan det hända att undertecknads Fru Mor, Joséphine de Beauharnais, avlägger besök i Lärdomsstaden. Således åligger det undertecknad att tillse att ens Fru Mor gives en amusant tillika uppbyggelig helg. Man måst alltså offra sin egen gamman och måhända inställa visiten å Kammaren för detta.

lördag, november 18, 2006

Lördag (om morgonen)

Är aningen för berusad för att göra en notering angående vädret. Man misstänker yttermera visso att det är för mörkt för detta.

Undertecknad är berusad och bitter. Man önskar att saker och ting voro annorlunda i Konungariket Sverige.


Gud Bevare Konungen!

torsdag, november 16, 2006

Torsdag (om eftermiddagen)

Hälland regn över Residensstaden. De sista spåren av snön försvinner ohjälpligt bort

Det är nästan så att man börjar misstänka att diverse domedagsprofeter vilka orera högt och lågt om den stundande klimatförändringen faktiskt har rätt i sina antaganden. November torde vara en månad då man måst pulsa fram i ohemula snödrivor och bära både ett och två lager kläder för att freda sig mot den arktiska kylan vilken ligga likt ett täcke över Konungariket Sverige. Dock synes intet spår av vintern och man tvingas framleva sin tillvaro i en perpetuell höst.

Under gårdagen hade man det tvivelaktiga nöjet att bevisat en så kallad konferens i Stiftsstaden Härnösand. Denna var icke särskilt givande och då man betänker att man fingo spendera ett antal timmar i bil var vinsterna således avsevärt mindre än de utlägg man måst göra. Dock fick man tillfälle att taga domkyrkan i besiktande, vilket gjorde utfärden från Hans Majestät Konungens Illojala Provins Dalarne något mindre ohemul. Man måst dock anföra att Sundsvall icke är en pitoresk syn, och man torde för länge sedan ha flyttat detta skamhål bort från kusten för att således bespara trafikanter den estetiska vederstygglighet staden utgör.

Under dagen har man haft ett så kallat lönesamtal med sin närmaste chef Hr Direktör S. Man fingo besked om att en löneförhöjning är att vänta vilket bådar gott, ty det medgör att undertecknad kan fortsätta sitt expansiva leverne.

Å den politiska fronten finner man att efterspelet till den så kallade Flodvågskatastrofen fortfarande ställer till oreda för Hans Majestät Konungens Regering. Bland annat har så kallade band med upptagningar av Regeringskansliets elektroniska korrespondens försvunnit. Man kan endast anta att detta bero på att någon synnerligen lågpannad tillika helt igenom indoktrinerad socialist har lagt så kallade rabarber å sagda band i syfte att rädda högre uppsatta diton i den förra administrationen från rättmätig skam och vanära. Man emotser dock att den skyldige får sitt straff andom till skräck och varnagel för andra pultroner inom den röda rörelsen. Vidare har man även fått kännedom om att Fröken Ungsocialist Sjödin blivit av medelst sin förarlicens. Detta då Fröken Ungsocialist Sjödin behagade överskrida de hastighetsbestämmelser vilka gälla å de Hälsingländska och Medelpadska vägarna där hon färdades. Man emotser att kollegorna å Hans Majestäts Landskontor i Västernorrland finner för gott att behålla Fröken Ungsocialists Sjödins körkort för tid och evinnerlighet så att denna synnerligen klent begåvade tillika osnygga tillika dåligt klädda representant för den kriminella rörelsen icke längre må framföra fordon å Hans Majestät Konungens landsvägar.

tisdag, november 14, 2006

Tisdag (om eftermiddagen)

Grå skyar över Residensstaden, regn är att vänta.

Tillbaka å Ämbetsverket efter att ha inhandlat en så kallad lunchlåda. Leverantör voro den redlige krögaren vilken förestår restaurangen å Ämbetsverkets norra sida.

I övrigt förbereder man sig för den stundande resan till Härnösand. Där skall man företräda Hans Majestät Konungens illojala Provins Dalarne, vilket torde innebära ett trivsamt avbräck från den stilla lunken å Ämbetsverket. Dock måst tillstås att spekulationerna om vem som månde bliva Hans Majestät Konungens nya befallningshavare i länet prägla de så kallade fikapauserna. Glädjande är även att flertalet av ens kollegor tillika önskat att undertecknad gives sagda post. Man har å känn att man skulle göra sig ypperligt väl såsom landshövding i Dalarne, och givetvis hade man tagit landshövdingeuniformen till heders ånyo. Ytterligare positiva utkomster av ett sådant ämbete hade varit att man å ett mer kraftfullt sätt kunnat taga den trilskande allmogen i örat andom till skräck och varnagel.

Å den politiska fronten finner man att den osnygga tillika klent begåvade tillika lågpannade Fru Landshövdingen Mikaelsson i Jämtlands Län blivit fälld för så kallat mutbrott. Man är alls icke förvånad över att en representant för det vänstra politiska partiet begå sådana illgärningar. Detta torde ligga i dessa kretiner tillika halvapors natur att då tillträde till köttgrytorna gives, å det snaraste uppsäga de ideal de en gång stått vid. Man emotser att Fru Landshövding Mikaelsson å det snaraste inlämnar sin så kallade avskedsansökan till Hans Majestät Konungen och iklär sig tagelskjortan och kryper runt Hans Majestät Konungens Provins Jämtland och Härjedalen för att därstädes göra bot för sina illdåd.

Vidare har man å den utrikespolitiska arenan förstått att Hr Borgmästaren i Nya York önskar bliva det Republikanska Partiets kandidat till presidentposten. Detta synes undertecknad helt onödigt då ambitionen är att Amerikas Förenta Stater å det snaraste skall återgå till Hennes Majestät Drottning Elizabeths domän. Det stå helt klart att amerikaner icke äro lämpade att styra sig själva och den enda utvägen är således att återbörda de tredskande kolonierna under den Brittiska kronan. Yttermera visso torde även Konungariket Sverige återta kolonien Nya Sverige då den amerikanska självständigheten molmas i mull.

måndag, november 13, 2006

Måndag (om förmiddagen)

Tunga skyar över Residensstaden i Dalarne. Man emotser snö.

Åter å arbetet å Hans Majestät Konungens Ämbetsverk i Dalarne.

Den gångna helgen har spenderats i Hans Majestät Konungens Provins Kronoberg där man har ägnat sig åt kontemplation samt återhämtning. De senaste veckorna har varit tämligen ansträngande och det gjorde en gott att få vila upp sig så att man kan återvända till vardagslivets tråk och tvång medelst förnyad energi. Under fredagen hann man dock med ett så kallat stop-over i Lärdomsstaden där man hunno med att inmundiga palt å den Norrländska Nationen tillsammans med Br. Skattmästare. Detta voro uppbyggeligt och man har å känn att det som rör Sällskapet endast kunna resultera i goda utkomster.

Under innevarande vecka skall undertecknad bege sig norrut för att i kuststaden Härnösand deltaga å ett så kallat symposium. Huruvida detta är bra eller dåligt återstår att se.

Vad som däremot är odelat gott tillika bra tillika uppbyggeligt är det faktum att undertecknad är inviterad att bevista Höstfesten å den Norrländska Nationen om lördagen, och detta i sällskap medelst sagda Nations första dam. Således måst man tillse att fracken är vederbörligen pressad samt att ens civila medaljer putsas till vederbörlig glans.

Å den politiska fronten har Hr Statsrådet med ansvar för Rikets försvar Odenberg under förutvarande vecka kräkt ur sig en bunt nulliteter avseende den framtida beskaffenheten hos Hans Majestät Konungens Stridskrafter. Uppenbarligen vill det osnygge tillika uppenbart förryckta statsrådet icke se vikten av ett starkt tillika välutrustat sådant. Man kan endast anta att denne slemme kanalj går i främmande makts ledband och successivt syftar till att ställa Konungariket Sverige försvarslöst i händelse av främmande aggression. Detta är intet mindre än en skandal och sådant oskick måst näpsas. Man hemställer ånyo att nuvarande Hr Hovstallmästaren tillika Generallöjtnanten Melin göres till ansvarig för Hans Majestät Konungens stridskrafter samt att ett ambitiöst program för upprustning genomförs.

torsdag, november 09, 2006

Torsdag (om eftermiddagen)

Höga skyar och strålande solsken över Residensstaden.

Åter i Hans Majestät Konungens illojala provins Dalarne. Under föregående fredag toga man ut så kallad semester för att kunna ordna de sista detaljerna inför Sällskapets Höstkapitel. Kockarna togos i örat i syfte att förhindra att de gingo ned sig i lättja, medaljerna putsades och fracken fingo hänga till sig.

Lördagen bjöd på fantastisk underhållning samt lärda diskussioner med bröderna. Kvällens kapitel var storslaget, ja så storslaget att undertecknad inte finner ord för att beskriva det.
Aftonen avslutades å Norrlands Nation där man i all hast sprang på den charmerande Fröken Jemth samt den förvirrade Hr Torstensson.

Under innevarande vecka har undertecknad fått flänga likt ett skållat troll emellan Konungarikets utposter. Om måndagen var man anmodad att befinna sig i bruksorten Borlänge, men då tågtrafiken i Konungariket är under all kritik fann man sig strandsatt tillika försenad. Resultatet blevo att undertecknad måst taga vägen till Borlänge via Gävle. Detta är icke tids eller kostnadseffektivt och man blir mer och mer övertygad om att endast medelst väpnad insats kan komma tillrätta med sagda problematik.

Tisdagen och Onsdagen spenderades å ett lärorikt så kallat seminarium i Kgl. Hufvudstaden där den Europeiska Unionens forskningsprogram presenterades. Måhända icke undertecknads gebit men lärorikt trots detta. Vidare kan anföras att man hade det stora nöjet att å sagda konferens träffa en av de nobla systrarna från Sällskapets systerorder i Lärdomsstaden.

Under dagen har man ägnat sig åt vitalt arbete för Hans Majestät Konungens eftersatta tillika illojala, Provins Dalarne. Mycket återstår ännu innan man kunna avgå mot hemmet.

Å den politiska fronten finner man att det vänstra partiet och dess klent begåvade tillika osnyggt stirrande ordförande Hr Ohly framlagt ett förslag om att sänka Hans Majestät Konungens apanage. Detta är intet mindre än en skandal och tangera högförräderi i undertecknads begreppsvärld. Hr Ohly gör fortsättningsvis klokast i att hålla sina dumheter för sig själv och icke under några som helst omständigheter spy ut dessa över de redliga och ärbara undersåtarna i Konungariket Sverige. Man emotser även att Hr Ohly kan föras upp å undertecknads lista över subversiva element vilka alla torde få framleva sina dagar bakom lås och regel.

Skäms!

torsdag, november 02, 2006

Torsdag (om förmiddagen)

Strålande solsken och höga skyar över Residensstaden. Vintern är här för att stanna.

Då man under morgonen flanerade från sitt boende till Ämbetsverket slogs man av hur en såpass ohemul stad kan bliva förändrad av snö. Man emotser att snön kommer att fotsätta att täcka denna bakåtsträvande bygd.

Vidare har man förstått av Hans Majestät Konungens Televisions utsändningar att borgarne i Kgl. Hufvudstaden har drabbats hårt av det ymniga snöfall vilket passerat staden. Vägarne äro ofarbara. Skall det behöva gå till å detta sätt? Fordom, då saker och ting var bättre torde icke snö ha hindrat varken trafikanter eller tågtrafik i Konungariket Sverige, men det är som bekant sämre ställt medelst detta nu.

Undertecknad har tidigare å denna så kallade blogg hävdat att Koungarikets krisberedskap är under all kritik, och det synes undertecknad att så även är fallet nu.

Måhända leva icke den så kallade Alliansen upp till de krav undersåtarna behäftade densamma medelst då de utkastade den olagliga tillika obehagliga socialistiska dito från regeringsmakten. Man ser endast en lösning; dvs. återbörda exekutivmakten åt Hans Majestät Konungen samt återuppbygga densammes Krigsmakt till den styrka den fordom besatt. Med en sådan personalresurs torde följderna av ett snöoväder kunna avhjälpas i ett så kallat nafs.

Vidare kan anföras att man redan under eftermiddagen ämnar kvittera Residensstaden i Hans Majestät Konungens illojala provins Dalarne för att begiva sig österut till Lärdomsstaden vid Fyris. Mycket arbete kvarstå ännu inför Sällskapets Höstbal om lördagen. Långväga gäster måst inkvarteras, kocken skall tas i Herrans tukt och förmaning samt insignier, medaljer och kraschaner putsas. Yttermera visso skall även en aktivitet för de medföljande damerna ordnas. Man emotser en arbetsam helg.

onsdag, november 01, 2006

Onsdag (om morgonen)

Strålande solsken höga skyar samt snötäcke över Residensstaden i Dalarne.

Då man om morgonen utnyttjade sin möjlighet till så kallad flextid anlände man icke till Ämbetsverket förrän pass fem i nio om morgonen. Även en lojal ämbetsman behöva ibland sova en stund längre än brukligt äro.

Under förmiddagen skall undertecknad bliva intervjuad i en av de lokala aviserna i Residensstaden. Man kan anta att detta bero å det förslag till ny regering man har framlagt å sin så kallade blogg.

Vidare såg man å Hans Majestäts Televisions morgonutsändningar att priset å renkött skjutit i höjden. Huruvida detta är bra eller dåligt återstår att se.