Måndag (om eftermiddagen)

Växlande molnighet över Hans Majestät Konungens illojala Provins Dalarne.

Åter å Ämbetsverket efter en helg i civilisationen i Lärdomsstaden vid Fyris. Dock var det medelst nöd tillika näppe att man överhuvudtaget lyckades nästla sig bort från denna Gudsförgätna trakt. Tillåt undertecknad att redogöra tillika utgjuta sin rättmätiga vrede över skälmarne å Statens Jernvägar.

Om fredagens eftermiddag begav man sig till jernvegsstationen i Residensstaden i Dalarne för att därstädes borda ett tåg medelst destination Lärdommstaden. Man hade brukat det så kallade internätet för att reservera samt betala sin platsbiljett, dock behagade den så kallade automaten att trilskas och man erhöll endast en obokad biljett. Detta hade inneburit att undertecknad måst tillbringa tågresan stående. Man kan även anföra att man hade erhållit en så kallad bekräftelse å sin elektroniska post att man de facto reserverat en sittplats, men detta hjälpte icke ett vitten. Således var man tvungen att snällt hosta upp ytterligare 200 Riksdaler för att boka sig en plats. Undertecknad höll dock att gå upp i limningen då det visade sig att tåget icke skulle avgå från Residensstaden, utan hugande resenärer voro tvungen att medelst automobuss begiva sig till Bruksorten söder därom. I sedvanlig inkompetens lyckades SJ med konststycket att beställa en buss trots att närmare ett hundratal resenärer voro i behov att transport. Efter mycket om och men stod det klart att man icke skulle hinna med sitt tåg och fick nöja sig att likt en simpel daglönare färdas med buss till Lärdomsstaden. Dock skall tilläggas att man tvungo den snutiga tillika beskäftiga fröken i biljettluckan att göra ett så kallat återköp av undertecknads biljett.

Man undrar dock hur länge Statens Jernvägar ämnar fortsätta med sina lymmelfasoner, vilka fresta å undersåtarnes humör. Man emotser att en utrensning inom sagda så kallade bolag är å sin plats och att de ansvarige skälmarne erhåller sitt rättmätiga straff. Undertecknad kan tänka sig att taga skamstocken till heders ånyo för dessa lågpannade tillika uppenbart klent begåvade kretiner.

Det om detta. Om fredagens sena afton anlände Fru Mor, dock hunno undertecknad med att spendera något litet kvalitetstid innan man voro nödd och tvungen att föra sig såsom ens Fru Mor förväntar sig. Om lördagen begav man sig i sällskap medelst Fru Mor till en av de så kallade cinematograferna, där man beskådade en uppbyggelig så kallad film om en redlig brittisk underrättelsetjänsteman. Hr Bond synes undertecknad vara en gentleman och torde lända heder åt Hennes Majestät Drottning Elizabeth II Dei Gratia. Dock måst man sekondera Hr Doktor Erik vilken ställde sig frågan hur sagde Hr Bond kunna vara under så kallat 'cover' då han envisas med att visa opp sig å film? Dock en uppbyggelig film vilken även föll Fru Mor i smaken. Undertecknad skall även tillägga att Fröken Green vilken innehade den kvinnliga så kallade huvudrollen synes undertecknad vara en charmerande ung Fröken vilken man icke skulle ha något emot att kurtisera.

Om söndagen tillsåg man att Fru Mor kommo med rätt tåg och fingo en säker hemresa. Om eftermiddagen hade man nöjet att intaga kaffe med Fröken FörstRen innan man deltogo å ett styrelsemöte med HBF Birkarlarna.

Dagen har ägnats åt arbete, ånyo synes det undertecknad att man nått en så kallad arbetsintensiv period å Ämbetsverket. Detta båda icke gott för undertecknads hälsa men såsom varandes en lojal tjänsteman sätta man plikten i första rummet.

Gud Bevare Konungen