Tisdag (om eftermiddagen)

Tunga skyar och snöfall över Residensstaden

Ännu en arbetsvecka i Hans Majestät Konungens tjänst i Hans Majestät Konungens Illojala Provins Dalarne. Mycket arbete föreligger innan man till äventyrs må taga helg i åminnelse av Vår Frälsares Födelse.

Helgen spenderades som sig bör i Lärdomsstaden vid Fyris, detta då tvenne festliga tillställningar stodo å programmet. Om fredagen anlände från Västra Rikshalvan Hr F vilken representerade den Engelske Föreningen i Oslo. Lunch intogos å den alltid lika trevliga tillika redliga Norrländska Nationen innan stegen styrdes ut bland Lärdomsstadens gator och torg. Innan aftonens middag timades hunnos dock en bägare av den finaste engelske ale att svingas å Orvars Pub.

Fredagskvällens begivenheter togo plats å den Östgötiska Nationen. En fyrarätters meny intogos tillika en försvarlig mängd alkohol. Stämningen voro å topp och mången skål för Hennes Britanniska Majestät samt Imperiet utbringades. Framåt småtimmarna hamnade undertecknad och den gästande brodern från Västra Rikshalvan först å den Värmländska Nationen och därefter å den Gästrike-Hälsingska dito. Icke förren morgonrodnaden skymtades bak Katedralens tvenne spiror funno man sig tryggt bakom residensets portar.

Lördagen bjöd å en horribel kopparslagare men som den redlige kavaljer man är kunno man icke låta detta stå i vägen för amusant tillika uppbyggeligt umgänge. Således begivo man sig ånyo mot den Norrländska Nationen och den Wahlgrenska kammaren där man deltogo å ett synnerligen viktigt möte. Timmarna runno bort i takt med den för dagen inköpta ölen och snart funno man till sin odelade glädje att det voro dags att gå till bords för Sällskapets Julmiddag. Man kan utan att taga i medelst överord beskriva denna såsom något av det mest amusanta under innevarande termin. Spex, sånger, alla de läckerheter ett Storsvenskt julbord har att erbjuda samt diverse upptåg bidrogo till den synnerligen goda stämningen. Efter det att bröderna troppat av funno man sig i sällskap med en skara av bröderna å den Götheborgska nationen. Detta inneburo att man konsumerade än mer alkohol, och när man vänligen blevo visad å porten funno man till sin odelade förtjusning en skara charmerande fröknar vilka samtliga inviterades å en så kallad eftersläckare å undertecknads residens.

Söndagen bjöd å kontemplation ty även en robust konstitution som undertecknads måst ibland vila. Om måndagen återvände man till vardagslivets tråk och tvång i Dalarne.

Å den politiska fronten har man funnit att den vederstyggliga tillika klent begåvade tillika synnerligen osnygga Folkkommissarie Ulvskog ånyo har plägat kräka ur sig en hoper dumheter. Man fick via en av Hufvudstadens tidningar kännedom om att sagda lågpannade Folkkommissarie önskat att de så kallade mandatperiodernas tid bör förkortas till tre år. Detta för att ansvariga politiker icke skola "kunna gömma sig för valmannakåren i fyra år". Detta måst med viss säkerhet kunna bedömas vara ett sätt för den obehagliga tillika olagliga regim, vilken Folkkommissarien företräder, att tillskansa sig den politiska makten ånyo. Dock frågar sig säkert vän av ordning varför detta icke genomfördes under något av de tolv åren då sagda förtryckarregim styrde efter eget tycke och skön i Konungariket Sverige. Man kan endast anta att den synnerligen osnygga Folkkommissarien Ulvskog så hett eftersträvar makten att hon är villig att göra vad som helst för att återta densamma. De värderade läsarne bör även taga i beaktande att Folkkommissarien Ulvskog anser att annan regering än den olagliga tillika obehagligt röda är att jämföra medelst statskupper. Man finner det märkligt att denna kretin tillåts att figurera i den så kallade pressen, än mindre att hon må göra detta oemotsagd. Man kan endast anta att detta bero å det faktum att Folkkommissarien inympat så mycket skräck i undersåtarne att de icke våga gå i svaromål. Dock hoppas man att någon redlig person må placera Folkkommissarien bakom lås och regel alternativt deportera denna låghalta pultron till lämplig destination, förslagsvis Folkrepubliken Korea. Där torde hennes argumentation bliva mycket firad och uppskattad.

Vidare har Hennes Britanniska Majestäts Poliskår lyckats gripa den så kallade seriemördaren i Ipswich. Man emotser att denne obehaglige individ ådömmes lagens strängaste straff.